- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
151

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blickar han gaf kommendanten borgade för, att de
ej förklingat ohörda för honom.

Smugglarne voro i egentlig mening ännu ej att
betrakta såsom fångar. De fingo derför nästan allt
hvad de behöfde, utom friheten att gå utanför
fästningen. Men inom denna fingo de röra sig hur de
behagade, naturligtvis med en vaktknekt eller en soldat
i släptåg.

De första dagarne var Ingel Green temligen
modig, ja, till och med trotsig. Han hyste nemligen
den egoistiskt orubbliga föreställningen, att man ej
skulle våga döma honom, en af stadens rikaste köpmän,
till fängelsestraff. Att han skulle få böta, det var
naturligt, äfvensom att de varupackor, som blifvit tagna
i beslag, skulle förklaras förbrutna. Men, hvad gjorde
det honom, han blef ej fattig för det. Det enda,
som oroade honom var hur det skulle gå med hans
parti, då han, ledaren, ej var tillstädes, samt hur
Ragnhild, som nu var ensam, kunde hafva det. Hon
hade nu fria tyglar, menade han och hvad var då
naturligare, än att hon skulle mottaga sin hjertans kär
med öppna armar. Och vid tanken härpå kände han
att det nära nog svindlade för hans ögon, ty så, som
han hatade Gomer, hatade han knappt någon menniska.

Bryngel, samt de båda fiskargubbarne från Tjufkils
marknadsplats buro sitt öde med mera lugn. Såsom
medhjelpare åt Ingel skulle de visserligen få straff,
men obetydligt i deras mening.

Ulf Linderssons dåliga humör gjorde sig hvarje
dag gällande och knappt någon timme gick förbi utan
att han öppet anklagade Ingel såsom den egentliga
orsaken till den olycka, som drabbat dem. Till en
början svarade Ingel fogligt, ja, till och med
un-fallande, men då Ulfs angrepp blefvo allt häftigare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free