- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
156

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

långt inåt Marstrandsön, lofvande till sist orostiftarne
ett varmt mottagande om de i brådbrasket vågade
sig in till staden.

När lugnet ändteligen blifvit återstäldt skingrade
sig massan och snart voro stadens krogar och ölstugor
fullsatta med törstiga gäster. Muntert, kanske alltför
muntert än som är förenligt med god ordning, gick
det till på alla dessa ställen, men muntrast ändå på
Tunnan.

Då tjocke Mickel fick kunskap om den dom,
som drabbat smugglarne, blef han visserligen till en
början ganska nedstämd, ty under fyra långa månader
skulle han gå miste om två af sina bästa kunder,
Ingel och Ulf. Icke så, som om de hvarje dag
besökte Tunnan, men när de kommo dit, hade de
alltid en hel flock törstigt folk i släptåg, och då dracks
det wismarskt öl nära nog som vatten. Mickels sorg
var dock icke djupare, än att den genast skingrades
när han såg de från fästningen återvändande massorna
fylla hans lokal och ideligen ropa:

— 01, öl, mäster Mickel! Godt wismarskt öl!

De stojande gästernas uppsluppna skratt och
grofkorniga qvickheter smittade snart tjocke Mickel,
som till slut blef en af de muntraste. Slantarne
rullade oupphörligen ned i hans djupa penninglåda och för
hvarje gång de klingade mot hvarandra, var hans anlete
idel solsken, hans leende det mest intagande.
Ljufli-gare kan ej den giriges ögon lysa mot det hopade
guldet än Mickels, hvarje gång han öppnade
kassalådan för att se efter om hålet i disken ordentligt
släppt slanten igenom.

Under gången in till staden hade Kolbjörn Galde
och Sten Sämskmakare, sorq voro i sällskap, träffat
på grefve Philip och Armand de Bousquet, hvilka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free