- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
175

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än i längden befordra det mest ohejdade lurendrejeri,
hvarigenom ej blott denna trakt, utan äfven hela riket
tager skada; de blifva också i ej så ringa mån orsaken
till den demoralisation, som vi sett redan börjat gripa
omkring sig.

Denna nya utnämning väckte stor tillfredsställelse
utom hos det ingelska partiet, som nu bland sjelfva
stadens fäder fick en ny motståndare, känd för sin
lärdom och sitt skarpsinne, och hos Torgets och
Strandgatans fruar, hvilka nu ej kunde begära att magister
Joel Gunnarius skulle såsom rådman nedsätta sitt embete
genom att fortfarande hålla dem med nyheter från
rådstugan och domstolen. Den tid, då magistern från
Greiffswald för sitt uppehälle behöfde anlita denna
inkomstkälla var nu lyckligtvis förbi. Hans lön bestod
nu i en tredjedel af tolag och hamnpenningar, och
på den lönen kunde han med sin kända och länge
af behofvet påtvungna sparsamhet, lefva utan några
vidare bekymmer för framtiden.

Det goda förhållande, som tillförne varit rådande
mellan Ingel Green och Ulf Lindersson, men som under
den första fängelsetiden blifvit stördt och hotat öfvergå
till ett dödligt hat, hade dock småningom blifvit
åter-stäldt och samma dag de lemnade Karlsten hade de
förnyat sitt vänskapsförbund. Visserligen kom -Ingels
löfte att gifva Ragnhild till hustru åt den, som
uppdagade den hittills okände angifvaren såsom ett svårt
streck i gästgifvarens planer, men han trodde sig
ändock kunna vara lugn, alldenstund han väl visste att
Ingel Green ej plägade vara så ordhållig som han
ville låta påskina. Dessutom var det ju ingenting
som hindrade honom (Ulf), att sjelf upptäcka den
efterspanade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free