- Project Runeberg -  I frihamn. Romantiserade skildringar från sednaste hälften af sjuttonhundratalet /
199

(1887) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

naturligtvis parti för värden, men äfven Holger hade
sina vänner. Bord, stolar och bänkar slungades åt
sidan; all gästabudsglädje var inom några sekunder
som bortblåst och det personliga hatet intog dess
plats. Slagsmålet blef allmänt. Holger och hans
parti höll i sig länge, men slutligen måste det flykta
ej allenast genom dörren, utan äfven genom fönstren.

Bland dem, som voro på Holgers sida, befann
sig äfven Stenar. Jemte Holger hade han i största hast
flyktat undan och som den bästa vägen ledde ned
till Mjölkkilen, togo de den, och skyndade så fort de
kunde ned i Stenars båt, hvilken de genast sköto ut
från land. När då faran väl var öfver, sporde Stenar:

— Du har väl ingenting emot att bli rik?

— Det var en besynnerlig fråga, menade Holger.

— Ja, det tyckes nog så, men säg mig, tror
du att det kan vara synd att taga ifrån en skurk
det guld, med hvilket han ämnar bereda andras ofärd?

Efter några minuters funderande svarade Holger:

— Nej, jag skulle tvärtom hålla det för en god
gerning.

— Topp, då ä’ vi öfverens, utropade Stenar.
Här har du min hand.

— Men jag förstår ännu inte hvad du menar.

Stenar omtalade derefter hvad han hört i Hed-

vigshohnens ruiner, och han hade nätt och jemt
hunnit sluta, förrän Holger inföll:

— Det ska’ göra mitt hjerta riktigt godt att få
stuka till den der otäcke munken. Tycker du inte
att han ser ut som sjelfvaste, Hin ?

— Jo visst, är du med om kapet då?

— Ja. När ämnar du . . .

— Redan i natt, ty då ska’ nog inte munken
förnya sitt besök, eftersom han nyss varit der.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajofrihamn/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free