- Project Runeberg -  Den siste karolinen eller tre svenska krigsfångars äfventyr under flykten från Archangel 1712 /
23

(1885) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Köpmannen i Archangel - 5.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ska’ vi tåla att bli drifna från hus och hem för desse eländiga svenskars skull. Ska’ vi det?»

»Nej, nej», skränade flere stämmor, och en gäll fruntimmersröst hördes öfver alla andra.

»Om bara kommendanten vore här nu, skulle jag säga honom sanningen. Här ska’ vi stå och frysa, medan ... ja, jag blir så arg, bara jag tänker på ... nej, jag vill inte ...»

»Låt oss sjelfva undersöka saken», afbröt en annan karlröst. »Jag känner nog till svenskarne jag. Det är ett listigt slägte, som nog en vackar dag dra’r kommendanten vid näsan. Oh, om jag ...»

»Åh tyst du», afbröt den tredje, »jag vill gå upp till kommendanten och bedja honom skicka bort packet till grufvorna, det kan vara god sysselsättning, tycker jag.»

Livinoff hade hört nog, der han stod dold bakom ett långt träskjul vid torgets ena sida. Han lät folkmassan prata bäst den ville och aflägsnade sig med sina förtrogne längre inåt staden. Då han af en händelse anträffade Ivanoffsky, tillsade han honom strängeligen att icke drifva ut stadens egne innevånare, »heldre då de svenskar och andre utländingar, som erhållit tillstånd att bo än här och än der inom stadsmurarne», slutade han sin uppmaning.

*



»Ska’ vi krypa in i de der säckarne? Det är väl aldrig ditt fulla allvar?» utbrast Samuel Kratsch med en komisk åtbörd, under det han pekade på den öppna lädersäcken, som Miron höll framför honom.

»Ha, ha, ha», skrattade den muntre Peter Strand, »det der påminner mig om ’grisen i säcken’.»

»Ja väl», svarade Gutofsky, som icke kunde tillbakahålla ett löje vid anblicken af de båda officerarnes komiska motvilja mot att fortskaffas på detta mindre behagliga sätt, »nog påminner det om det der ordspråket, och det kan inte hjelpas under närvarande omständigheter. Ett vill jag dock lägga er allvarligt på hjertat, och det är att ni ej grymta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajokarolin/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free