Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Köpmannen i Archangel - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gutofsky hade kört fram vagnen så långt, att hästarnes hufvud nästan vidrörde stadsporten.
»Hå, hå, inte så häftigt», inföll underofficeren och fattade ena hästen i tygeln, medan en soldat på hans befallning gjorde sammaledes med den andra. »Du vill väl inte köra rakt igenom porten heller? Hvem är du?»
Gutofsky sade ännu en gång sitt namn.
På underofficerens befallning skyndade en af soldaterna in i vaktrummet och kom snart tillbaka med ett bloss, det han stack så nära Gutofskys ansigte, att skägget nästan sveddes.
»Hvart gäller resan?» sporde befälhafvaren myndigt.
»Till Kreschkow.»
»Hvad har du i säckarne?»
»Sibiriska skinn. Du vet, att jag handlar med sådana; hvarför behöfver du då göra mig denna fråga?»
»Jag gör hvilka frågor jag vill», svarade underofficeren häftigt. »Jag svarar bara inför öfversten.»
»Nåväl, det skall du också få göra derför, att du är näsvis», svarade Gutofsky käckt.
Miron blef så förskräckt, då han hörde detta husbondens svar, att han nära nog ramlat ned från sin upphöjda plats. Han ville tala, men tungan klibbade vid gommen.
»Hvem är den der figuren der uppe?» sporde underofficeren derefter och pekade på Miron, som hade all möda i verlden att hålla sig qvar på sin plats.
»Min tjenare.»
Underofficeren ville tala, men afbröts i detsamma af slagtaren, som nu glömde sin harm mot soldaternes befälhafvare och i stället vände den mot Gutofsky.
»Ja, den der listige krabaten känner jag nog till», sade han och trädde fram till vagnen, samt började att med händerna undersöka säckarne. »Tro inte du», fortfor han vänd till underofficeren, »att han far ärliga vägar, jag vill ....»
»Hvad pratar du för eländig smörja», skrek Gutofsky, som nogsamt visste, att det icke dugde att visa undfallenhet för den brutale karlen. »Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
