Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Köpmannen i Archangel - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nå är det inte i sin ordning?» sporde Gutofsky, då han tyckte, att underofficeren nog länge och envist betraktade Livinoffs namnteckning jemte det derunder befintliga stora sigillet.
»När fick du detta?« sporde han derefter.
»I går vid middagstiden. Du ser ju, när det är utfärdadt.»
»Och här står när du skall resa?» sporde underofficeren tvifvelaktigt.
»Ja visst. Är du blind, efter som du inte kan se, att det står der, just der», utbrast Gutofsky med tonvigt, i det han lutade sig framåt och med ena fingret öfverfor det ställe på papperet, der afresans datum och timme noggrannt stodo angifne.
»Ja, ja, jag ser ser nu», inföll underofficeren icke så litet förlägen. »Det är tråkigt, att mina ögon ska’ vara så svaga nu för tiden, men orsaken dertill är väl, att jag redan börjar bli’ gammal.»
»Utan tvifvel», inföll Gutofsky, inom sig sjelf leende åt ryssens komiska försök att välta okunnigheten i läsning ifrån sig. »Vi bli alla gamla en gång, om vi få lefva, och då råka vi nogsamt ut för samma brister i synförmågan.»
Dessa ord, uttalade med en djup och deltagande stämma, hade synbarligen ett godt inflytande på underofficeren. Han vek omsorgsfullt tillhopa papperet igen och öfverräckte det åt Gutofsky, under det han sade:
»Allt är i sin ordning.»
Miron var nära att uppgifva ett rop af glädje, när han förnam dessa ord. En hastig och uttrycksfull blick ur Gutofskys ögon gjorde dock, att glädjeropet stannade qvar inom honom.
»När kan du vara tillbaka?» sporde underofficeren vidare.
»I dagningen, om allt går lyckligt och väl», svarade Gutofsky obesväradt.
Underofficeren trädde nu tillbaka och gaf den soldat, som ända hittills stått orörlig framme vid hästhufvudet och troget omslutit ena tygeln med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
