Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Köpmannen i Archangel - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit förpassadt till andra verlden, blef belåtenheten i staden allmän. Alla andades genast lättare. Efter den dagen afhördes icke heller på ganska länge något rån eller mord på Samojedgatan.
Sedan Ivanoffsky till punkt och pricka utfört Livinoffs befallningar, skyndade han att ånyo uppsöka denne sin förman. Han träffade honom i en halft förfallen stuga just i ändan af Samojedgatan.
»Hvad vill detta säga», skrek Livinoff uppretad, då han varseblef Ivanoffsky.
Denne kunde naturligtvis ej svara på denna uppretade fråga, alldenstund han icke visste, hvad den gällde.
»Hvad vill det säga?» upprepade Livinoff och nu i en så hotande ton, att löjtnanten fann sig föranlåten att förbluffad spörja:
»Jag förstår ej, hvad ni menar, öfverste. Eder uppretade sinnesstämning är mig alldeles oförklarlig. Jag har ej ...»
»Jaså, den är oförklarlig för eder», afbröt Livinoff och stampade häftigt i stugans jordgolf. »Hur har ni utfört mitt uppdrag angående visitationen?»
»Efter bästa förmåga, herr öfverste», svarade löjtnanten och såg sin förman stadigt i ögonen.
»Jo, jag tackar jag», utbrast öfversten och skrattade hånfullt och på samma gång ilsket. Det är en skön förmåga ni har, löjtnant. Jag vill inte gifva en dwugriwenoi[1] för densamma.»
Löjtnant Ivanoffskys anlete öfverdrogs vid dessa öfverstens förebråelser af en glödande rodnad. Denna vek likväl snart undan och lemnade plats för en dödlig blekhet.
»Denna skymf, herr öfverste, till en officer är ej på sin plats», utbrast den unge mannen stolt och rätade ut sig. »Ni bör besinna, att vi ej äro ensamme», slutade han och kastade en betecknande blick öfver de församlade officerarne, tre till antalet.
»Är den ej på sin plats!» skrek öfverste Livinoff och närmade sig hotande Ivanoffsky, under hvilkens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
