Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Köpmannen i Archangel - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur ska’ vi komma ut till fartyget, om ej någon båt finnes här att ...»
»Jag hör tydliga årslag», afbröt Samuel Kratsch hastigt.
»Ja, och nu ser jag båten», inföll Miron. »Der», fortfor han och pekade på uddens yttersta spets, »der håller en båt på att nu lägga till.»
Fältet mellan byns yttersta hus och sjön var alldeles flackt. Här och der lågo visserligen några stenrös och mellan dem större och mindre stenar, men dessa kunde ej skänka något synnerligt skydd.
Anlitande alla sina krafter skyndade Gutofsky och hans tre följeslagare ned mot udden. De hade knappt hunnit halfväges mot det efterlängtade målet, då ett anskri bakifrån kom dem att stanna.
Anskriet kom från Peter Strand. Utmattad af det häftiga löpandet bredvid vagnen hade han nu blifvit ett stycke efter. Då han djerft nog skulle springa öfver ett stenrös, som låg i hans väg för att derigenom förkorta afståndet mellan sig och kamraterne, råkade han snafva och falla framstupa med den olyckliga påföljd att han slog ansigtet mot en af rösets största stenar.
»Fördömda otur», gnisslade Gutofsky och ryckte temligen omildt upp den afdånade kamraten. »Skynda dig, Kratsch, tag honom i benen, så ta’r jag honom i axlarne. Kanske att tiden ännu medgifver oss att komma undan.»
»Nej, nej, herre», inföll Miron och pekade upp mot byn. »Förföljarne ha redan blifvit oss varse. Se der, nu ha de fått tag i vagnen. O, edra kanaljer, skratta lagom! Ännu kanske att ni skratta förgäfves.»
Från byns yttersta hus, der vagnen blifvit öfvergifven, hördes i detsamma ett infernaliskt hånskratt, åtföljdt af dessa uppmuntringsord:
»Skynda på; de fly der borta! Femtio rubel för hvar och en af flyktingarne!»
Det var en föga afundsvärd belägenhet, som våra tre käcke svenskar och Gutofskys trogne tjenare nu råkat uti. Den obestämda dagern gjorde också, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
