- Project Runeberg -  Den siste karolinen eller tre svenska krigsfångars äfventyr under flykten från Archangel 1712 /
58

(1885) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var ej orolig, er farfar kommer tids nog hem, och jag har god tid att vänta.»

Den blick, som åtföljde dessa sista ord, kom den unga flickan att rodnande slå ned sina ögon. Detta tillstånd af ljuf qvinlig förvirring varade dock ej länge; hennes ansigte återtog snart sin naturliga färg, och det var med en ton af lätt förtrytelse som hon utbrast;

»Men, då här är främmande, borde han väl ...»

»Han visste ju inte, att jag skulle komma», afbröt främlingen. »Var nu ej orättvis. Men se, der ute vid den till höger belägna holmen synes en båt.»

»Ja, det är Ran, så heter farfars båt, den ingen utom han får begagna. Jag känner väl igen den. Nå ändtligen får ni träffa honom!»

»Ja, jag tillstår, att detta möte kommer att bära mycket i sitt sköte för mig», sade främlingen bugande. »Ni kan ej tro, hvad jag längtar efter denna stund. Decenniers hågkomster skola nu upprullas. Jag fullgör bara en pligt, som min farfar ålade min far att fullgöra. De politiska hvälfningarne, ha dock gjort att min far ej kunde hålla det löfte han på sin faders dödsbädd gaf honom. Nu är också min far död, men mig skall det förunnas att till er farfar, som var mycket bekant med min farfar, ånyo upprulla isynnerhet en tafla från denna deras bekantskap.»

Den unge mannen hade talat med värme, och hans vackra ögon strålade af glädje.

»Men, hvem är ni då?» sporde den unga flickan uppriktigt. »Ni kommer bara hit utan att presentera er, och derför ...»

»Retar jag er nyfikenhet, ja», fortfor den unge mannen, då flickan sjelf afbröt sitt tal. »Men, var lugn, ni skall nog få veta mitt namn, då er farfar kommer hem.»

En half timme derefter låg en grönmålad vacker båt vid den lilla stenbryggan. Först steg gamle Mikko i land och derefter en ännu, oaktadt sin höga ålder, reslig gubbe med snöhvitt hår, som flöt långt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajokarolin/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free