Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att begå en så usel handling som förfalskning, men i krig äro nästan alla medel tillåtne. Dessutom marterades jag dag och natt af längtan efter frihet. O, ni, som är så ung, vet kanske inte, hvad det kännes tungt för en krigare att vara i saknad af friheten, denna perla, som af ingenting kan ersättas. Är det då någonting att förundra sig öfver, att jag använde det mig till buds stående medlet?»
»Nej», inföll Michaël Livinoff svårmodigt, »jag undrar ej derpå, ej heller hyser jag någon den ringaste motvilja mot er, derför att farfar sedermera fick lida så mycket för er skull!»
»Fick han det», inföll Gutofsky medlidsamt och for med handen öfver pannan. »Jag trodde, att czar Peter skulle vara en så pass rättvis menniska, att han insåg, att er farfar alls inte hade någon skuld till denna flykt.»
»Så gjorde han likväl ej», svarade Michaël Livinoff och såg ned mot jorden, »men låt mig tala derom till exempel i morgon. Med er tillåtelse stannar jag ett par dagar hos er, till dess jag kan finna någon passande lägenhet att komma till Helsingfors.»
Gutofsky besvarade denna indirekta sjelfbjudning med en jakande böjning på det ärevördiga hufvudet.
Vid afskedet från Michaël Livinoff var den unga flickan något vänligare stämd.
»Ni tyckes vara missnöjd på mig», sade den unge främlingen och betraktade flickan med förebrående blickar, »men hvadan kommer detta. Är det kanske derför, att jag bär ett ryskt namn, som er farfar kanske har anledning till att hata? Lika litet som ni rår för eder farfars fordna strider, lika litet rår också jag för hvad, som fordom timat i min slägt.»
Aina Gutofsky, så hette den gamle krigarens sondotter, besvarade icke dessa mildt förebrående ord. Med er häftig rörelse lösgjorde hon sin lilla hand från Livinoffs och ilade smidig som en gazell i förväg upp till manbyggnaden.
»Hvilken vacker flicka», tänkte Michaël och såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
