Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skrattande hjertligt åt farfadrens ifver afbröt hon hans tal med dessa ord:
»Jag hör steg i trappan. Det är bestämdt vår gäst.»
Den unga flickan hann knappt få sista ordet öfver läpparne, när dörren öppnades, och Michaël Livinoff syntes på tröskeln.
Hans första blickar föllo på Aina, hvilkens kinder nu återtagit sin fordna friskhet, hans andra på den gamle kaptenen, som styf och rak, alldeles som om han stått framför sitt kompani, inväntade sin gästs ankomst.
»Jag kommer väl inte för sent», sporde denne och stannade tveksam i dörren.
»Till mitt ringa hus kommer ingen gäst för sent, infunne han sig till och med midt i natten», svarade Henrik Gutofsky och räckte Michaël Livinoff sin hand. »Ni ser, att jag i dag klädt mig i högtidskrud», fortfor han, under det ett godt leende spelade kring hans läppar, »och jag vill öppet tillstå min svaghet. Så ofta jag får tillfälle dertill, ikläder jag mig denna skrud, ty den påminner mig med sitt stumma men vältaliga språk om så mycken glädje och sorg under förflutna dagar. Och rätt så gammal jag är, så gläder det mig att minnas dessa stunder. Hvad särskildt denna dag vidkommer, så tillstår jag öppet, att det är för eder skull och ej för din, lilla snärta», afbröt han sig sjelf och klappade den rodnande Aina på den friska kinden, »som jag tagit på mig uniformen.»
»En ära för mig i sanning», svarade Michaël Livinoff bugande.
»Åh, strunt i den äran. Men se, här finnes nu allt, hvad min lilla hushållerska kan bjuda på för närvarande. Jag skall öppet tala om, att jag är hungrig som varg, och är ni detsamma, herr Livinoff, så gripa vi oss genast an.»
Sedan frukosten väl var inmundigad, drog sig det lilla sällskapet ut i trädgården till den lummiga bersån, dit Aina i förväg låtit utbära rökpipor och en butelj bourgognervin, af hvilket kaptenen fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
