Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några stycken till skänks af en gammal stridskamrat som var bosatt i Helsingfors. När piporna väl blifvit tända, och vinet skänkt gommen en behaglig smak, sade Henrik Gutofsky:
»Nu till er historia.»
»Med vilkor, att ni sedan omtalar er», inföll Michaël Livinoff.
»Naturligtvis. Ömsesidigt förtroende plägar alltid närma obekanta personer till hvarandra.»
Sedan Michaël Livinoff en stund sutit i djup begrundning, liksom ville han först låta förflutna händelser passera revy för sin själ, upplyfte han hufvudet, strök med ena handen några slag öfver pannan och började, sedan han först ursäktat sig med, att han icke hade någon »berättande tunga»:
»Er lyckade flykt väckte en oerhörd uppståndelse i Archangel. Förgäfves utsände farfar starka patruller för att uppfånga det holländska fartyget, men som detta icke sökte land, så länge det seglade utanför ryska kusten, misslyckades försöket helt och hållet.»
»Alldeles rätt», inföll Henrik Gutofsky. »Mynher Mayer, den hedersmannen, ville icke riskera att få göra en resa till Sibirien annat än ombord på sitt fartyg och som en fri man.»
»Derjemte», fortfor Michaël Livinoff, »utskickades de mest snabbseglande fartyg, som funnos i Archangel, för att jaga holländaren. Ett af dem kom också verkligen inom synhåll, men en storm, som just i detsamma växte upp, omintetgjorde hvarje försök att komma holländaren närmare på lifvet.»
»Så var det, ja», afbröt Gutofsky för andra gången. »Ja ja, ni får ursäkta, att jag på detta sätt afbryter er, men då jag så här får gamla minnen upprullade för mig, kan jag inte styra mig sjelf. Dessutom», fortfor han och nickade gladt, »bestyrker jag ju endast edra ord.»
»Detta fägnar mig att höra», sade Michaël Livinoff. »Jag vill emellertid fortsätta. Nästan förtviflad öfver hvad som händt reste min farfar genast till guvernören, som för tillfället befann sig på embetsresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
