- Project Runeberg -  En kunglig örfil /
35

(1882) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trohetsed. Det skulle annars sett allt för fattigt
ut, förstås.»

Seaton svarade ingenting utan lemnade fänriken
under dyster tystnad.

*


6.



Dagen efter bröllopet skulle mönstringen försiggå,
så hade konungen befallt.

Nämda dag var en bland de vackraste man
kunde få se. Solen glittrade klar från en molnfri
himmel, de små gräsparfvarne, desse den nordiska
vinterns mest trogna gäster, qvittrade så
gladt frän skogens snöbehängda trädgrenar, liksom
ville de sjunga : våren är snart här, och med
den fröjd och glädje ät menniskorna.

Trupperna stodo uppstälda, och konungen
red till en början genom leden, talande med nästan
alla och uppmuntrade hvarenda en, att troget
göra sin pligt i de fäjder, som snart skulle
komma att utkämpas igen. Och hvar han red
fram, hvar han sade sina uppmuntringsord, der
följdes han af officerarnes och soldaternas enstämmiga
jubelrop:

»Länge lefve Gustaf Adolf!»

Mönstringen var just i gäng, och en rörelse
mot låtsad fiende utfördes. Frän en liten kulle
åsåg konungen rörelsen.

Plötsligen ryckte han till och utbrast i det
han såg på grefve Per, som höll vid hans sida:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 11 17:29:05 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ajoorfil/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free