- Project Runeberg -  Österut. Berättelser /
101

(1890) [MARC] Author: Jac Ahrenberg - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antingen » eller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Hvem är det?

— Han är från Wiborg, klockare eller
psalmsångare, eller hvad han nu må vara;
det är han som nu sjunger därinne.

I själfva värket hörde pastom från
rummet innanför ett brummande, som om någon
hade strukit på lägsta strängen af en basfiol.

Vår pastor hade intet val. Genom
gäst-gifveriets stora gemensamma sal, där tataren
satt och ordnade sina spetsar, steg han in
i ett litet halfsnygt rum, som luktade starkt
af geranium, tobak och sprit. De bjärtblå
tapeterna hade spruckit längs alla
väggspringorna, som, att döma af tydliga spår,
voro starkt „befolkade“.

På sängen vid bordet satt grannen från
järnvägskupén, Nikitin Nikititsch, stor,
väldig och lycksalig. Han var af ett typiskt
ryskt utseende: breda läppar, bred, rund
näsa, kloka ögon, blommig hy och ett
yf-vigt hår, deladt midt i pannan och kammadt
åt sidorna. Hans bröstkorg var vid, som
en blåsbälg. När han höjde sin manliga
stämma, djup och sympatisk som bruset i
furuskog, kunde man förstå, att den var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajosterut/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free