Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antingen » eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vid Guds heliga moder, det är sant-,
hvart eviga ord, lallade psalmsångaren.
Hultila stötte bordet ifrån sig, så att
konjaks- och bränvinsglasen rullade om
hvar-ann, ryckte sin mössa till sig och gick ut
med fart.
Där ute rådde sommaraftonens
genomskinliga mörker; vinden kändes sval och
smekande, ljuf och balsamisk, efter dagens
hetta.
Några bleka små stjärnor blickade
sömnigt ned från det oändliga. Naturen
tycktes ha svårt att somna bort från så mycken
skönhet. Syrsan sjöng högljudt sin sång
om lifvets fröjder; gransångaren gaf från
furudungen tillkänna, att än var ej dagen
all, än syntes ett blekrödt ljus i väster.
Flädermössen fladdrade öfver rönnarnas
toppar och aftecknade sig mot den mörknande
himlen; öfver dem sköt en pilgrimsfalk, som
försinkat sig på sin jaktfärd, energiskt och
snörrätt till sitt nattkvarter.
Pastor Hultila blef plötsligt nykter, så
uppskakad var han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
