- Project Runeberg -  Träskoregementet. Berättelse från Magnus Stenbocks krig i Skåne /
19

(1894) [MARC] Author: Jon Olof Åberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

först tagit ett heligt löfte af kloka Maja att noga vakta
gården.

Då Oda försvunnit började frågor att hagla öfver
kloka Maja. Alla ville naturligtvis ha reda på hvart
Oda tagit vägen. Men kloka Maja skakade endast på
hufvudet och bedyrade, när spöijsmålen blefvo mera
ihärdiga, att hon ej visste hvad afsigt den unga flickan
hade med sin vandring.

Då träskoregementet tidigt den följande morgonen
fick förstärkning af Uplands femmänningsregemente
under öfverstelöjtnant Wilhelm Bennet, hvilken
Stenbock sjelf gifvit benämningen Tzärnan af en officer,
gåfvos genast ordres om uppbrott, emedan de till en
nu sammanslagna afdelningarne ansågos med fördel
kunna möta de snapphaneband, som antogos ströfva
omkring längre åt vester.

Marschen anträddes efter en kort bön utefW
landsvägen och med vidtagande af alla de försigtigh et smått,
som voro nödvändiga i denna oroliga tid.

Emellan Perstorps kyrka och Blekamåsa
gästgif-varegård, vid hvilken plats väg^n från Markaryd stöter
till Helsingborgsvägen, låg en vidsträckt och mörk
skog med dåligt rykte om sig. Liksom i alla
skogspartier, som gränsade till någon af de allmänna
vägarn e, hade snapphanar äfven här sitt tillhåll för att
öfverfalla och nedgöra de truppafdelningar, på hvilka
de trodde sig kunna råda.

Knappt hade också den svenska styrkan lemnat
Torups kyrka bakom sig, förrän en ryttare kom
sprängande fram från en biväg. Wilhelm , Bennet, som
oförskräckt red i spetsen, hejdade genast ryttaren med
detta barska anrop:

“Stanna, annars skjuter jag!u

Och då ryttaren såg den mot sig framsträckta
pistolen, höll han genast in sin tröttridne och af svett
drypande springare.

“Kom närmare“,, befallde Bennet och spände sina
skarpa blickar i den darrande ryttaren, som under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajotrasko/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free