Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter mycken tacksägelse tog Oda derefter afsked
från den gästfria gumman och styrde kosan mot
Biäreby, ännu längre i nordost från sistnämnda kyrka.
Delvis var vägen helt och hållet igensnöad och på
andra ställen åter blank och bar, samt utgörande en
knagglig isgata. Öfver dessa ställen, der den skarpa
nordanvinden hade fritt spelrum, var det svårt for Oda
att färdas, hur van hon än var vid dylika färder, ty
blåsten fattade våldsamt i hennes kjortlar och hur
mycket hon äu stretade emot, gjorde hon dock ganska
många kullerbyttor. En sådan bekom henne rätt illar
ty då hon en gång skulle taga emot med handen fick
hon ej nog stark fäste? för densamma. Hon åkte
några alnar utåt den sluttande vägen och då hon
ändtligen kunde stanna derigenom att hennes ena fot
påträffade en sten, var nästan hela innersidan af
handen afflådd.
Sedan hon afslitet en bit af sitt hufvudkläde ocli
virat det omkring den blödande handen, forsatte hon
sin väg. Tid efter annan siiafvade hon i snön, men
förtröttades ändock ej, isynnerhet då hon framför sig
upptäckte ett fladdrande ljussken, som understundom
försvann, allt efter som vägen krökte, höjde eller
sänkte sig. Efter ytterligare ansträngande försök
uppnådde hon slutligen en liten stuga, på hvars dörr hon
klappade, först sakta, men sedan hårdare.
Efter några minuters orolig väntan ropade en
stämma innanför dörren:
“Hvem är det?;‘
Oda sade sitt namn och begärde nattherberge. Ett
par minuter derefter stod hon inne i stugan, i hvar&
spisel en munter brasa flammade och spred en värmer
som var väl behöflig i den bistra vinter q väll en.
Stugan beboddes af ett åldrigt par, en gubbe och
en gumma, som på Odas fråga, hvar hon befann sigr
svarade, att hon var i den vestligaste stugan i Biäre by.
“Stig fram till brasan, barn lilla“, uppmanade
gumman och drog Oda fram till- spiseln. “Här är varmt
och godt. Ved ha vi i skogen oköpandes, Gud
ske-lof. Men, hvad ser jag, du har gjort dig illa, barn?*1-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
