Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 14.
- 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Ändteligen har jag blifvit af med ett besvärligt
vittne. Niklas skall ej mera vakna, och då vårsolen
sticker på, skall hans kropp vara oigenkännelig.“
Efter denna monolag skyndade röde Jan i fullt
språng åt Mannarp till.
*
15.
Rasande af vrede hade Rasmus Heistrib försökt
att samla sitt folk. Oförtrutet löpande från hus till
hus, lyckades han slutligen att få tillhopa inemot halfva
styrkan. Med denna ämnade han ofördröjligen göra
återtåget, ty han insåg genast, att det slutligen
måste gå derhän, hur tappert han än kämpade.
Halfva byn var redan tillryggalagd, då en ryttarskara
plötsligen föll honom i ryggen. Snapphanarne
studsade, ty ett anfall från detta håll hade de icke
väntat. Endast Rasmus Heistrib kraftiga och
beslutsamma uppträdande hindrade oredan och förvirringen
att helt och hållet tillintetgöra hans trupp.
Endast fot för fot drog sig Rasmus tillbaka. Han
var också fast besluten att till hvad pris som helst
göra de anfallande träskomännen det största afbräck.
Hans snapphanar slogos också med verkligt dödsförakt
och skulle nog ha blifvit ganska farliga motståndare
till löjtnant Krages lilla styrka, om de varit
mera mangrannt församlade.
Då sista huset i byn uppnåddes, fattade Rasmus
stånd i skydd af detsamma. Löjtnant Krage måste
använda hela sin styrka för att kunna drifva bort
honom. Hans snapphanar föllo den ene efter den
andre under det mest ihärdiga motstånd, och snart
återstodo knappt tio, och desse till på köpet sårade.
Rasmus Heistrib, som hade kämpat med nästan
öfvermenskliga krafter, var sårad på många ställen,
men ingenstädes svårare än att han kunde hålla de
få öfverblifne omkring sig och med dem fortsätta det
nu oundvikliga återtåget. Gynnade af nattens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ajotrasko/0067.html
