Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan än Gustave François och att för hans skull
hålla i hop allt det, som de ännu rådde öfver.
I honom såg hon den store återupprättaren af
släktnamnets heder och glans. Hon hade lärt
honom läsa och skrifva franska och till och med
svenska, hon hade skaffat honom plats som
frivillig vid Nordencreutz’ rekognosceringskår, där
han lärt sig rita kartor, hon hade gjort det
otroliga för att Gustave François skulle inhemta
krigsvetenskaperna hos de officersfamiljer, som bodde
i omnejden.
En het, tidig junimorgon — klockan var
ännu icke sex — väcktes herren till Mankala gård
af en smattrande fanfar, som genom strömmens
brus och forsens dån skar morgonluften och
skrämde snäppor och gräsänder i vikarnas vass.
Herrn till Mankala rusade yrvaken upp ur
bädden och sprang i blotta nattskjortan ut på
för-stugukvisten. Skuggande för ögonen med handen
blickade han omkring sig och såg på andra
stranden af älfven en kunglig kurir i nyländska
dragonernas uniform, som sittande på en varmriden
fux lät den ena fanfaren efter den andra ljuda ut
i morgonluften.
Löjtnant Per Adrian Glansenstjerna ryckte
nattmössan från sitt skalliga hufvud, viftade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
