Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå, jag må saga, svarade Jan Anders
gladt öfverraskad. Se har, Gustave François, och
han gaf honom det tryckta blad han nyss
emot-tagit, och med ett kort tack och godnatt åt sin
unga reskamrat vände han sig hastigt om för att
gå i trädgården.
Gustave François kände sig sårad af detta
tvära afsked, han tyckte att Jan Anders kunnat
fråga, om han ej ville gå med honom. Han höll
redan på att säga honom detta, men tog
obeslutsam emot pappren och gick uppför trappan till
Rusthållet, där Johanna stod nigande och
välkomnande.
Gamla Johanna tycktes vara mycket glad
att se honom åter. — Välkommen, det är ju herr
Frans Gustaf själf. Vi ha ett bref till hans nåd,
det har varit här redan en vecka. Engång hade
det med en resande, som lofvat skaffa det fram,
följt ända till Walkeala, men så kom han åter
med det, då han icke tagit vägen genom Iittis.
Brefvet fingo vi med en af örlogsflottans manskap
jämte ett bref till gamla öfverste Ulfsparre.
Öf-verstens bref sändes häromdagen af med
Creu-tzens folk.
Johanna går ut och hämtar åt honom ett
litet tillskrynkladt bref, Gustave François bryter
det häftigt, det är från Gabrielle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
