Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I frihetens tjänst går jag gärna, säger
Gustave François, men hans ord låta frusna och kalla
i den allmänna hänförelsen.
Unga Rehnstjerna sprang fram, tog honom
hänryckt i famn: — Välkommen broder, de höga
asar skola fröjdas, när de se en så tapper och skön
man stiga fram öfver Bifrost bro. Äran och
friheten följe dig, fäderneslandet skall engång tacka dig.
Beate Louises ögon stodo fuktade af tårar. —
Kusin är en hjälte, sade hon varmt och tryckte
ömt hans hand.
Jan Anders rörde sig ej, han vände på
bladen i Youngs Natt-tankar och tycktes åter helt
upptagen af detta arbete. Sprengtporten såg,
skenbart oberörd, ut öfver det höga fördäcket, följde en
stund måsarnas flykt mot himlens blå, gick därpå
lugnt in i kajutan. När han stängde dörren efter
sig, log han. Det var ett löje, där det fanns något
af segerglädje och hån. — Ännu en bland de våra
sade han för sig själf, det är ännu en mindre bland
konungens folk. Med de där Glansenstjerna är det
väl icke mycket bevändt, de äro specialister i
fortifikation och matematik, gå upp i det lilla, se ej
det hela och stora. Denna här Gustave François
är icke något namn; son till en ärelös hofman och
en förlupen aktris, betyder han icke mycket som
namn, men han är skön som en Apollo, har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
