Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kamrater i Sofies båt ovillkorligen ville gå ned till
båten för att fara till Sveaborg. Han trängde på
så att Gustave François, som hjälpte fröken Sofie
upp från båten, ovarsamt trycktes mot en pollare.
Men vig och stark som han var, gjorde han sig
med ett grepp fri från karlen, kastande denne i
båten. 1 detsamma fastnade hans rock i en grof
spik i pollaren och han fick en gapande refva i
rockens ärm. Fröken Sofie erbjöd sig att afhjälpa
skadan, men det ville han ej. Han tackade
för-bindigt, kysste fröken på handen och gick i ett
eländigt humör till Hamburgs tavern. Denna lilla
motgång kunde vara rent ödesdiger för honom.
Nu vore goda råd dyra. Han satt uppe i sitt och
Rehnstjernas lilla rum och hörde värden nere i
tavernlokalen hosta och draga tungt efter andan,
dessemellan talade han lågmäldt med någon, hvem
kunde den andra vara. Gustave François
lyssnade, det var Jägerhorn. — Nå, äntligen säger
han för sig själf och går ned för trappan till
tavernen och kallade på Jan Anders. Nu satte de
sig uppe i ett hörn, vid ett af fönstren i stora
gillessalen, och Jägerhorn, som såg hans defekta
dräkt, frågade honom, hvad som händt.
— Kan jag tala fullt öppet till dig, som med
min vän?
— När sällheten värdigas nedstiga och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
