Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kan en knekt försumma
Att i striden gå,
När en älskad trumma
Ropar käckt: gå på!
Bör en svensk förbida
Någon flickas hand,
Då han vägrar strida
För sitt fosterland ?
Nej, för Sveriges ära
Och för Gustafs land
Vi vårt vapen bära,
Gå i stridens brand.
Knekt, du skall det minnas
Där man dig har ställt,
Pultroner icke finnas
På svenska ärans fält.
— Detta hafver den eländige poeten Leopold
eller Kellgren gjort, säger Jägerhorn indignerad.
Hvilken skam att se de vise sälja sitt beröm åt
de mäktige på jorden. Hvarför skola då
konungars hof vara dygdens och vishetens stötesten,
när skola de stora skalderna lära sig känna, att
alla de, som endast föda dem med barnsligheter
och löjligheter, dåra och bedraga dem.
— Ned med adeln, ned med herrarna,
skriker en gäll röst i gränden, och bullret och
sången taga ny fart med hotelser mot konungens
fiender och lefverop för konungen och hvarje
soldat, som visar sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
