Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sique för mig, han skall rädda Pierre Adrien, tänker
jag. Så kommer jag till stranden, ack efter en
evighet; jag skyndar mig upp. Fienden är borta,
skrämd på flykten af Matts Hanhi och drängarna.
Ack! men död ligger han, min Pierre Adrien, död
på tröskeln af vårt hus och lågorna slå öfver den
tappre. Jag ville kasta mig öfver honom för att
förgås med honom, men Matts Hanhi skyndar
emellan. Med våld håller han och de andra mig
tillbaka, jag evanuerar, och när jag åter vaknar
till lif, det är till lidande, är allt slut. Mankala
har brunnit, Pierre Adrien är död! „Omnia vincit
amor“ är allt, hvad jag räddat ur mitt hem. Matts
Hanhi, som verkligen är en brav karl, fast han
dricker brännvin, förde mig i båt till Eremitaget.
Dit kom jag, som jag gick och stod i
morgondräkt, allt annat hade brunnit upp.
Och efter denna med dramatisk verve
framförda berättelse, sjunker fru Antoinette Cordelie
upplöst i tårar ned på soffan. Gustave François
kysser hennes händer och tröstar henne, Gabrielle
tager henne i famn oeh blandar sina tårar med
hennes. Så lugnar hon sig, det blir tyst i rummet.
Då säger Onkel Ulfsparre högtidligt: — Per
Adrian är död som tapper officer, försvarande
sitt hem och sitt fäderneslands gränser. Ära
öfver hans minne, frid öfver hans stoft!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
