Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Kapten Gustaf Ladau, säger han med
hörbart darrande stämma. Fullkomligt oinvigd i all
slags politik, absolut obekant med alla intriger vid
armén, blef jag af min vän Jan Anders förledd att
gå in i Valhalla-förbundet. När jag nu ser, huru
illa det likar sig för en konungens officer att höra
till detta förbund, har jag velat söka upp Jan
Anders för att säga, att jag afgår från hans parti
och anhang. Jag skall framdeles tiga med allt,
hvad jag fått veta — som jag det högtidligt lofvat
— men jag vill intet mera veta af förbundet, dess
syften och dess moyenger.
— Hvarför det, herr kornett, om man törs
fråga, säger Ladau, med en oändlig öfverlägsenhet
i tonen.
— Ni vill veta det? Nåväl, emedan trolöshet
blir fäderneslandets fall, arméns skam och den
enskildes olycka, svarar han retad af den andras
hånfulla ton och blickar.
— Trolöshet, föll Ladau in med mycken hetta,
jag ber, och han slog på sabelfästet, herr
kornetten att välja sina ord och fördölja sina
sentimenter.
— Väljer jag mina ord, kapten, syarar
Gustave François, i det han drager sin sabel, bli
de ännu svårare för Eder att både höra och
smälta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
