Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gammal och trött! Mieux mourir inconnu que
vivre mesconnue. — Medan îacklan tändes, säger
han: — Vackra unga herre, det finnes en vådevill i
bottnen af hvarie tragedi, en tragedi i bottnen af
hvarje vådevill; ja det där förstår ni icke nu, men
framdeles. — Så tager han facklan, kryper
varsamt i skydd af stenar och buskar mot bron,
springer upp, kryper åter. Just när han under sina
kamraters andlösa spänning når brohufvudet och
tyckes ha lyckats, ser man huru han häftigt
hoppar upp och åter faller ned, död äfven han för
fiendens kulor. Då kan Leijonhjelm icke styra sig
längre: innan facklan i Macdonalds hand slocknar,
vill han taga den. Ung och vig springer han upp
på vägen, kastar sig i diket, springer åter, får
tag i facklan och faller död öfver Macdonalds
kropp.
Jönköpingarna ha fått sitt fängkrut ånyo
ombytt. — Ge fyr ! kommenderar von Plåten.
Soldaterna rusa fram, aflossa sina gevär. Man ser, huru
flere af fiendens folk falla, ryssarna sprida sig
längs ån, dragande sig ett ögonblick tillbaka
sökande skydd bakom strandens låga alar och i
diken.
Detta ögonblick begagnar sig Gustave
François af, han springer fram, griper facklan, som
ännu brinner i den döda Leijonhjelms hand, rusar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
