Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag’ vill ha skrifvet till henne, säger han,
och ser så innerligen belåten ut, att jag gått ut
från Walhallaförbundet, jag har lämnat patrioterna,
vill intet veta om 1’independencen. Jag ville ha sagdt,
att jag nu förstår henne. Hon fruktade för att få
en man, till hvilken hon icke kunde se upp. Hon
fann mig barnslig, outvecklad, då vi senast
träffades, hon hade rätt. Dock, kriget och lidandet
låta oss utvecklas snabbt. Jag har förlorat min
tro på män, som jag ställde högt, på idéer, som
jag ansett för eftersträfvansvärda mål. Jag har
sett djupt i människors hjärtan och förstått hvad
jag sett. Jag har förlorat Gabrielle, min far, min
vän Leijonhjelm. Jag är dömd till att blifva
en krympling, allt detta har gjort att jag hastigt
mognat till en man. Om jag i morgon lämnar
denna grymma ort, skall jag gå härifrån tio år
äldre än jag kom.
— Ack, eher enfant, tala icke sådana
förskräckliga ord, säger Antoinette Cordelie, nästan
darrande af glädje, ty nu förstår hon, att den stora
krisen, som Saloman väntade, är öfver, han är
räddad.
— Nej, petite maman, säger han .... Jag
vill ännu ha sagdt .... Jag ger henne åter det
ord hon en gång gaf mig. Om hon i går var tre
år äldre än jag, är jag i morgon tio år äldre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
