Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon och därtill krympling. Det anstår icke mera
mig att begära den sköna fröken Gabrielle
Ulf-sparres hand. Må hon gå sin ljusa bana fram på
samhällets höjder. Jag skall draga tillbaka, draga
ned till Mankala forsar, till min faders brända
gård ....
Det hördes en suck och en snyftning bakom
skärmen vid dörren. — Hvem är där! säger
Gustave François, och han lyssnar andlöst, blickande
stumt mot dörren. Hans ansikte ljusnade och fick
ett uttryck af ömhet och värme.
— Men ett skall du skrifva ännu, petite
maman, säger han högt. Eftersökt, beundrad,
afun-dad, aldrig skall hon af någon älskas så som jag
det gjort. .
Skärmen vid dörren rörde sig häftigt.
— Ah, petite maman, om hon nu ville komma
till mig! Jag skulle lugnt och i ömma ord ge
henne åter den frihet hon begärt, ty jag har lärt
mig att ... .
Nu vikes skärmen sakta undan, och fram
träder Gabrielle, hon går snabbt öfver golfvet,
går med denna mjuka graciösa gång, som var
henne egen från barnaåren, hon faller ned på
knä framför hans lägerplats, kysser hans hand,
väter den med sina tårar och säger sakta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
