Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att ordna sitt folk för rodden. Nu kommo
lilla Blomcreutz och Rehnstjerna fram, de sågo
både modstulna och upprörda ut, medan Gustave
François, uppfriskad af solljuset och det vackra
vädret och af tanken på att åter efter två
månader komma till hemmets bygder, helsa de på dem
nästan glädtigt.
— Hör på, lilla Blomcreutz, säger han, jag
var den sista, som talade med din broder Karl
Erik. Vet du hvad han sade? De sista ord jag
hörde af honom voro, att han gick ut ur
Valhalla-förbundet och lämnade patrioternas anhang. Han
stred ock som en man för konungens sak, och
föll med ära för den. Jag såg honom själf
manligen värja sig för öfvermakten, icke aktandes att
rädda sitt lif genom att gifva sig fången, som
denne, hvars namn jag nu förbannar.
Den varmhjärtade, enfaldiga Blomcreutz
torkade en tår ur sitt öga och sade uppriktigt: — Ja
broder, det är så svårt att veta, huru allt
egentligen är.
— Du förbannar hans namn, säger
Rehnstjerna mörkt; då vill du måhända icke heller taga
emot detta bref från honom, där han förklarar sig.
Du satt dock en gång, som jag, vid hans fötter
och hörde hänryckt hans tal.
Gustave François såg frimodigt upp. — Ack,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
