Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Allt är inte klart ännu.
Det for en ilning genom Veikkolins lemmar:
fanns där ett hinder än!
— Vad är det då? sade han och Matti på
engång.
— Undantaget! Undantaget! sade
madammen. Jo, ser ni, Matti har en farmor smor, hon
är så gammal, att ingen vet, när hon är född, hon
är visst hundra år redan. Hon har undantag i
gården. I alla köp som gälla hemmanet har det
alltid bestått, och det måste också nu
vidmakthållas. Hon bor där borta vid ängen i en
badstuga som är lika gammal som hon själv. Eljes
är hon ännu kry och rask för sina år, hon går
själv, håller reda på sitt och minns allt, som hänt
för tjugo tretti år se’n. Hon måste underrättas
om saken, det där om henne måste komma in i
papperen.
— Elli, gå du till gammelmor, ni är goda
vänner, och fråga om hon vill komma hit, eller om
vi ska komma till henne för att tala om affären.
Elli gick, kvick som en ärla till den gamla.
Jag tror, det är bäst jag underrättar henne om
vad saken gäller, tänkte flickan snusförnuftigt,
för hon blir eljes vred hon.
Veikkolin satte sig åter, tände på sin pipa och
väntade.
— Vad heter gumman, är hon svår att göra
med?
— Kaisu kallas hon, svår är hon nog, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
