Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det led mot senhösten. Sidensvansen hade
kommit, plundrat rönnens druvor och åter sökt
sin ödemark. Skatan hade vänt åter från sitt
sommarnöje och korpen från sina rövarfärder. Båda
sökte sig nu, när vintern stod för dörren, till
närheten av människobostaden, likasom den
fattige under nödår söker sig till städerna.
Kråkorna höllo hösteting på sädesstackarna och
funderade på vad som nu vore att göra, när
vattnet frös i åkerns fåror, sniglarna voro som gelé,
daggmaskarna dolde sig i jordens innandömen,
och alla kärvar voro på stackar. En gammal klok
kråka med glesnad hjässa och uppurrade fjädrar
under halsen, en som sett sig om i världen, gav
utslag i saken. Hon kraxade till som en pojke i
målbrott ett par gånger; antagligen talade hon
om att nu kunde siklöjsfisket vid Pielisjärvis
stränder anses påbörjat. Ty bäst det var, lyfte
alla kråkor på vingarna med ett jubelkrax, och
det bar av med tillhjälp av vinden i långsam, men
säker flykt åt sydväst, bort till andra stranden*
av den stora insjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
