Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förrum med golv av grova flankade stockar. En
liten glugg, hög som ett stockvarv, och elden från
en bräcklig äril upplyste rummets becksvarta
väggar. Den gamla syntes knappast i sina grå
pal-tor, där hon stultade kring i skymningen.
— God dag, började Veikkolin.
— Gud give.
— Gamla mor skulle behöva sig en ny stuga,
sade Veikkolin, i det han blickade sig omkring i
det bristfälliga rummet.
— Är det sed nu för tiden att gästen, när
han sätter foten innanför tröskeln, tadlar
värdens hus och hem, vasa? gav den gamla till svar.
— Ursäkta, ursäkta, men jag tänkte att ...
— Jag tänker, att då jag bott här i trettio år,
vinter och sommar, skall jag hålla ut resten av
mitt liv också. — Vad gäller besöket eljes, är
han sjuk?
— Nej, Gud ske lov, det är jag inte.
Den gamla satte sig på bänken vid gluggen.
När Veikkolin nu såg det tusenrynkade ansiktet,
de röda rinnande ögonen med det slöa uttrycket,
tänkte han: den satans Vägglusen, vad har jag
här att göra, vad vet den gamla häxan, men en
gång här, måste jag väl ...
— Ja för att tala rent ut — och Veikkolin
berättade hela sin familjs historia, sådan vi redan
hört den, och slutade med att fråga om den gamla
visste något om de försvunna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
