Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men han gick som segrare ur striden. Han hade
slagit linan omkring dem; han var räddad.
Då hördes en långt utdragen, skarp
visslin genom vågsvallet och stormens dån. Som en
fjäder for Matti upp och slungade utöver sjön
sitt rop: — Hitåt! Till hjälp!
* *
*
Den längtan att få se sin son, som gripit
Israel Veikkolin, var beroende av samma lag som
fallhastigheten hos ett föremål. Det hade dröjt
länge, innan han erhållit alla de handlingar, som
fullt bevisade gossens identitet, men ju närmare
han kom sitt mål, dess starkare blev hans längtan.
Han hade rest norrut för att av Matti återfå sin
son, ty han kunde icke tro, att Matti på den korta
tiden av några månader hunnit bortom Palosaari.
Då erfor han att flotten passerat denna ö för
länge sedan. Han återvände då med Blumes
ångbåt Leimu, som sent omsider var klar att bogsera
den stora timmerflotten. Och på denna färd
överfölls båten av den häftiga cyklonen.
Veikkolin blev orolig. Medan han upprörd
höll sig fast vid relingen, rannsakade han sig
själv och måste medge, att om han nu kom för
sent till sitt barn, var det hans eget fel. Han
hade dragit sig för att själv tala med Matti och
hans hustru och ville därför vänta i det längsta,
tills han kunde antaga att de kände sin olycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:55:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ajsaml/5/0191.html
