Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grymt våld.mot er moder, den finska jorden,
och mot folkets rena seder.
Veikkolin vände sig häftigt om och föll in med
hetta:
— Och det tackar kyrkoherden mig för?
— Vänta litet, vänta litet! När jag läste i
tidningarna om de svåra synder, fylleri, otukt,
bedräglighet, ja, dråp och mord, som titt och
ofta, sorgligt nog, begås i vårt land, tänkte jag:
Gud ske lov, här hos detta rena, fromma folk
skulle sådant knappast kunna ske. Jag blyges att
nödgas bekänna dessa självkära tankar.
Människan bör icke förhäva sig. Allt, .vad jag
ansett otroligt i denna trakt, har skett på detta
enda år. Oaktat alla mina ord och varningar,
mitt tal och mina böner ha era penningar
segrat. Ni har givit min självbelåtenhet, min
andliga högfärd en välförtjänt läxa. Det är därför
som jag tackar er, Veikkolin!
Han tystnade och stannade framför
stockjun-karen.
Veikkolin var icke den, som förivrade sig,
Han hade i livets hårda skola lärt sig att hålla
inne med onödigt självförsvar, att bita ihop
tänderna och svälja till och med oförrätter, men
nu kunde han icke behärska sig.
k Han reste sig häftigt och höjde på rösten:
— Jag har ärligt betalat vad jag köpt. Jag
har ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
