Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spända. En timme senare körde baron Kruse in
genom den förfallna porten till Karttula gamla
herresäte.
Allt sedan gamla friherrinnan Marie Louise
Stjernstedt dog på 40-talet, hade det historiska
herresätet varit förfallet. Efter tioåriga
processer mellan arvingar, som buro andra namn och
hade andra intressen än den gamla gustavianska
damen, hade det gått ur hand och i hand. Det
hade styckats och åter hopslagits, skogarna voro
förstörda, åkrarna vanskötta, den vackra
trädgården och parken med de en gång härliga
lindarna var förvuxen. Karaktärsbyggnaden hade
i många år stått obebodd, fukt, mal och mott rege- 1
rade där inne. Ännu efter tjugu år stodo lådorna |
med de gamla familjeporträtten, som grevinnan
Lindencrona fordom sänt till Karttula gård,
ouppackade. Hade Idet icke sedan århundraden
hört ett regalt laxfiske till stommen av Karttula
gods, så hade väl den siste ägaren, en
generalmajor Olbers, som ingen i denna nejd någonsin
sett, iör längesedan gjort sig av med godset.
Utom för laxfiskets skull hade han ännu ett skäl
att behålla godset. Majorskan Segerberg, hans
kusin, hadelbott där jämte sin svägerska allt sedan
den förra gifte sig med hans forne kamrat, vilde
majoren. Han kunde icke anständigtvis köra de
gamla människorna ut på landsvägen, ty något
annat hem än den förfallna trädgårdsbyggnaden
på Karttula gård hade de båda kvinnorna ej. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
