Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ny förvirring. De gingo uppför allén, till den
störa kolonnaden på framsidan av huset.
— God natt, sade Vera och räckte honom
handen, tänk, vad mamma skall bli förvånad över
det här mötet.
— Ja något, svarade ihan besvärat, och gick
längs parterren åt vänster.
— Inte ditåt, vad nd är disträ, ropade Vera,
— porten är ju på amdra sidan.
— Ja, det är sant. Han gjorde helt om och
gick vidare, han hade aldrig gått denna väg,
visste ej var porten fanns. Den stora gårdvaren
började att skälla ursinnigt, soldaten vid dörren
gjorde honnör, portvakten och kokerskan hälsade
och betraktade honom förvånade. ■— Det var då
själva fan, jag tror, att hela huset är i rörelse,
sade Karl Alexander; med ett andetag av lättnad
trädde han äntligen ut på gatam och skyndade
hem.
När Anna Paulovna kommit in till sig, sjönk
hon, utom sig, ned i en kåsös. Var det möjligt,
var det sant, det hon nyss upplevat? Hennes
egen dotter och denne förfärlige Karl Alexander,
som olyckan själv fört i hennes väg, tillsammans!
Minns ni den och minns ni det, hade de sagit, var
hade de då råkats, varför hade hon dolt detta?
Allt sedan hon själv hade något att dölja,
misstänkte hon allt och alla. Om hon skulle gå in till
Vera och fråga henne? Men nej, i den
sinnesstämning hon nu befann sig, var det omöjligt, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
