Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
österns språk, av hästarnas stampande och
gnäg-gande, körsvennernas pådrivande, lavetternas
gnisslande samt vinandet av piskor, som
svängdes i luften. Brast där i trängseln ett seldon,
snavade en enda häst, eller slet sig en ung tjur ut
från hjorden, blev skriket än vildare. Soldaterna
sprungo fram för att hjälpa, officerarna skreko
och kommenderade, och oväsendet och
svärjandet tog åter till i ett crescendo. Man tyckte till
slut, att svordomarna skulle spränga struparna
på de skrikande. Och liksom om någon jätte
slagit takten till denna helvetiska polyfon, hördes
då och då, med noga bestämda mellanrum
kanonernas dån från Simnitza och Sistova.
Karl Alexander sökte sig ned från banvallen
åt söder, men där hindrades han av Donaus
mo-rasland. Norr om vägen hölls en evig marknad,
där såldes te, brännvin och frukter, längre fram
kokade soldater sin mat i öppna kittlar eller
flådde tatarer de hästar, som stupat, snavat,
skadats och dödats, och där bortom åter häckar,
gungiflyn och träsk. Man var endast i juni
månad, men solen brände med en olidlig hetta. All
försommarens prakt, som ej trampats ned i
smutsen och krossats under krigets tunga hjul, låg
hoptorkad och gulbränd under lager av damm.
Vägen tycktes de ridande oändligt lång.
Mellan dammolnen sågo de i flere timmar Simnitzas
torn och minareter i en ljus kopparfärgad ton
resa sig emot den rökblå himlen, men först sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
