Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag må säga, utbrast Ilja Iljitsch, intet
bevisar bättre, hur rättfärdigt detta krig är, ’hur
äkta den känsla, som drivit vårt land till denna
strid, än att jag, gamle man, lämnat hem, hustru
och barn för att tukta mördarna där borta, och
att ni, ehuru av annan ras, av annat blod, gjort
detsamma. Vi mötas i kampen för samma ädla
och heliga sak. Vi göra det av hjärtat för det
stora målet och ej av fåfänglighet. Herran är
med oss.
— Vem är er högsta chef? frågade Karl
Alexander.
— Baron Nikolaj Logginovitsch
KTiide-ner III.
— Då träffas vi nog ofta, också jag skall
komma att närmast lyda under hans staibschef.
Men det är väl tid att gå ned åt lägret till.
De gingo tillsammans ned mot lägret och sågo
huru soldaterna roade sig. En del spelade på
dragharmonika, medan andra dansade med
rumänska bondkvinnor. — Åhå, ja, ja, gäspade en
ung soldat, där han låg i gräset, vore man bara
över på andra sidan. — Bror lilla, du kan vara
säker på att vi komma över till andra sidan; men
om vi komma igen till den här sidan, det vet
bara den barmhärtige, svarade en gammal
underofficer, där han satt trygg och säker på en
packlåda, rökte och spottade vida omkring sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
