Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huvudsakligen till det manskap, som drunknat, då
pontonerna skötos i sank.
Sent på kvällen samma dag kom kejsaren till
lägret, och morgonen därpå, en strålande junidag,
solljus och solvarm, steg han själv ombord på en
lövsmyckad ponton för att fara till Bulgarien.
Manskap från marinekipaget satt vid årorna,
den unge marinlöjtnanten Poltawtzeff stod vid
rodret. Mitt på pontonen stod kejsaren själv,
omgiven av sin svit och sin konvoj. Hans ansikte,
som mycket åldrats under det senaste året, bar
detta drag av mildhet och svårmod, som
karakteriserar alla dem, som sett och erfarit mycket,
känt trycket av årens odh arbetets börda. Därtill
kom det majestät, som storheten av hans ansvar
och ställning just i detta ögonblick göt över hela
hans nobla person. Han såg länge eftersinnande
uppåt floden, och en fuktig glans skimrade i
hans ögon. När han så märkte, att man väntade
ett tecken av honom för avfärden, såg han på
soldaterna, vinkade med sin handskbeklädda
hand: — I Guds namn, mina bam, till verket,
mina herrar, sade han med sin mjuka, sympatiska
stämma.
Trossarna kastades ögonblickligen loss, ett kort
frenetiskt hurra, som kom ur djupet av överfyllda
bröst, rungade över floden, och långsamt började
pontonen att röra sig framåt.
Himlen stod hög odh ljus, vita vårmoln jagade
i slutna trupper mot det skimrande blå. Floden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
