Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ödmjukt ursäktar sig den nykomne för det omak
han gör, men hans hyttkamrat hade dött och det
är honom motbjudande att ligga ensam med ett
lik bredvid sig. Fram emot morgonen, en
smutsgrå blek vintermorgon, gör läkaren åter sin rond.
När han finner Karl Alexander alltjämt vaken,
ger han honom av barmhärtighet en
morfininjektion, och omsider slumrar han in i en tung sömn
med drömmar från sin tidigaste barndom,
pinsamma drömmar, som åter väcka till liv alla de
ögonblick av fara han som barn upplevat. Än
tyckes det honom, att han fallit i Merijoki odi
håller på att drunkna, än att forsen drager honom
till sig med sitt eviga brus, eller att han råkat
under den stora klapprande kastmaskinen på
Karttula gård, tills ruset gör sin verkan och han
omsider ligger där mera medvetslös än sovande.
Karl Alexander vaknar först sent på
eftermiddagen, tung och dåsig som efter ett rus av dåligt
vin.
Dagen är grå, tungsint odh lång, så lång, att
man fruktar för natten. Huru förfärlig skall
den icke bliva, med sina ångor av karbol ooh olja,
de sjukas uppkastningar och lukten från
stinkande sår, sitt mörker, sina kväljande, pinande
tankar, sin hopplöshet och sin oro. Ack denna
natt; tåget tyckes ila i kapp med döden, än vinner
den ena, än den andra av de tävlande. Visst är,
att ingen, som varit med om denna färd, skall
glömma denna fasans natt med plågornas tåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
