Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var ålderman, skedde det aldrig. Vill Herr
Stor-Novgorod icke att ett sådant fastställande skall
ske, öppnar jag dörren därutanför och står mitt
kast gentemot mina landsmän.
— Jag förbjuder dig det och kommer att draga
saken inför folkförsamlingen.
— Jag gör det i alla fall.
— Men jag förbjuder det.
— På vilket sätt vill Herr Stor-Novgorod
göra detta? Från höst till vår får ingen borgare
i staden sätta sin fot inom Gutagård, och från
vår till höst får ingen av Novgorods borgare med
svärd, yxa, sköld eller vapen av vad slag det vara
må, stiga inom vårt område utan mitt och fyra
mästares enhälliga tillstånd.
— Jag vill ha ett slut på detta, svarade
possadniken kallblodigt.
Sune Haraldson bugade sig och gick, full av
vrede men lugn till det yttre.
Där ute hade sändebuden stigit av sina hästar
och lade under livliga åtbörder fram alla skäl för
sina rättigheter att först vinna tillträde hos herr
Stor-Novgorod. Hästarna kråmade sig och
vrenskades. Svarta hingstar, vita hingstar, ryttare i
rött och svart, grönt och gult, banér, glänsande
rustningar, svärd och spjut, allt rörde sig, lyste
och skimrade i häftigt tempo, medan högljutt
samtal, lidelsefulla ord och hotelser slogo ut som
gnistor ur denna röra av färg och liv. Vårsolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
