Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säger jag dig, Hanka, för härligare kvinna såg
man ej i Gardarike.
Man rodde nu framåt under tystnad. De lätta
båtarna flögo som lommar över vattnet. Sjäs
bruna och Volchoffs lergrå vatten flöto sida vid
sida. Än var man i den ena, än i den andra
strömmens fåra, än åter i Ladogas klara vatten.
Men ännu kunde man ej skönja sjöns södra
strand. Där måste röra sig dimmor längs
grunden. Envar satt försjunken i sina drömmar. Då
och då utbytte Kväll Bårdson och Orvo med oro
sina tankar om väder och vind, om utsikterna för
huruvida den lätta dimman skulle tätna eller ej.
Ju närmare man kom kusten utan att dock kunna
se den, dess större blev Orvos oro. När man rott
en sjövika eller ukesio, som Kväll kallade den,
ungefär en sjömil, gav han ett tecken och ett
kommandorop, och alla båtarnas åror vilade.
Trålarna stego upp, bytte plats med krigarna; åter
ett tecken, ett kommandorop och årorna sattes i
rörelse. Så gick det ånyo framåt på vikingasätt.
När man sålunda hunnit ro trenne vikar, var
man vid målet, det första på orätt ställe anbragta
sjömärket, men nu såg det också ut som om allt
skulle misslyckas; ty det enda som man fruktat,
dimmorna, började att draga sig samman.
Ladogas södra del är mycket grund. Vattnet här
värmes därför hastigt upp och kyles även lika
hastigt av. Vår odh höst är denna del av sjön
därför ständigt utsatt för plötsliga dimbildningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
