Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man delade sig nu i två partier, det ena drog
sig åt öster, det-andra åt väster, för att åter stöta
samman vid stranden av den lilla insjön söder om
åsarna. Efter en besvärlig ritt träffades man
omsider nere vid den sumpiga insjön, man
ordnade sig uti en lång linje och framför sig hade
jägarna nu den vidsträckta solbelysta slätten ooh
längst uppe åsen med sina ännu endast glest
lövade almar. Bakom dem blänkte den lilla sjön,
omgiven av den ljusgröna och violettbruna
lövskogen. Mitt i jägarnas kedja hade den danske
falkeneraren sin plats, på högra flygeln såg man
Thora smeka sin vita falk, på den vänstra stod
isländaren. Genom att jakten ordnades sålunda,
tvungos hägrarna att kämpa ut striden över
slätten eller åsen och hindrades från att fly över sjön,
där jägarna ovillkorligen skulle förlorat sitt byte
i vågorna.
Medan man under tystnad ordnade sig,
observerade jaktens ledare, att hägrarna anade oråd.
Ett dovt buller och klapprande hördes från
almar-nas kronor. En sakta vissling ljöd nu genom
jägarkedjan, och med ivriga händer togos
huvorna av falkarna. De av det plötsliga solljuset
bländade fåglarna vredo häftigt på huvudena och
klippte med ögonen. Nu skriade Isblink, och
nästa ögonblick hördes väl tio falkars skri. I
bullrande, brådskande flykt lyfte sig hägrarna på
tunga vingar, men då visslade falkeneraren åter,
ett „lös upp” hördes genom leden, remmarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
