Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den väg behjärtade män ha att gå, ej behöva de
någon som leda dem hit. ,
Icke vill jag att det en dag skall sägas:
mång-hundrade nordiske män voro samlade på tinget i
Aldogaborg och bland dem Egal Jarlaskald, men
bävande och feghjärtade voro de alla, jag, som
stritt på Morvens berg och Orkenöarnes stupor.
Du, unge karelare! Går ingen annan med dig, jag
följer dig! — Han räckte Urho sin hand, —
törhända finnes det ännu en och annan man här
bland dessa krämare!
Ett oerhört tumult uppstod nu bland mängden,
och man skrek ej, man skränade, somliga av vrede
och raseri, andra av hänförelse och jubel. Om
männen haft svärd med sig, hade de utan tvivel
dragit dem, och de två partierna hade genast gjort
upp räkningen sig emellan. Omsider lyckades
det den samhällsbevarande att komma upp till de
styrandes plats, och när han nu äskade ljud,
lyckades han såtillvida, att åtminstone de närmaste
hörde honom.
— Vem är den prålande påfågeln, som
själv-förmätet tränger sig in här och oombedd giver
oss råd, ja, skymfar oss män från Aldogaborg i
vårt eget hem, på vår egen tingsvall?
— Dig passar det just att fråga, vem Egil
Jarlaskald är! Vad vet mullvaden i sin mörka
håla om den vittfarande svanen, som drager
norden kring med sång och klang?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
