Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt, vore ju Thora ej hans systerdotter. Vid
denna tanke ljusnade han.
— Nåväl, sade Ulv, om detta är sant...
Men nu for Svantepolk upp, grep sitt svärd och
hade utan vidare huggit ned Ulv, om icke
roddarna lagt sig emellan.
— Har jag inte sagt dig, att det är sant, skrek
han ursinnig.
— Jag tror dig, Svantepolk, sade Ulv
lugnande, och frågar dig, vad begär du av mig? Ty
jag måste bryta mitt löfte och kommer ej till
Kiew, jag har intet att hämnas, åtminstone ej
hos Rörik Grimson.
Svantepolk teg en lång stund, så sade han:
— Giv mig en gutisk dräkt, dölj mig i
Guta-gård, tills jag med mina män oskadd kan fly från
Novgorod.
Det lovade Ulv, och färden .fortsattes utan
vidare avbrott ända till aftonvarden. Envar satt i
sina tankar. Ulvs irrade som snabba hundar, som
jagat upp tvenne spår och icke rätt veta, till vilket
de skola hålla sig. Än rann den vackra jungfrun
i Aldogaborg honom i hågen, än faderns
hämnde-krav.
Ur dessa tankar väcktes han av att båten mitt
i strömfåran häftigt stötte emot något föremål.
När man såg efter vad det kunde vara, befanns
det vara en död man, en slav, vars lik följt med
strömmen. Männen korsade sig och den döde stöt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
