Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
gödning och tillblandning af växtförruttnelser, hafva förgäfves sökt
gifva samma jord den svarta humusfärgen. Lättheten att odla
densamma ersätter dock till någon del dess mindre fruktbarhet,
På höjderna deremot har odlaren att brottas med en stundom
förvånande stenbundenhet. Exempel gifvas (Jönk. L.K. H.S. Handl.)
att, för att göra uråldriga åkrar stenfria, man utur 4 geom. tun-
land måst bortföra 11,000 lass sten. Emellertid är jordmånen
härstädes oftast ganska god. Gemenligen är denna bäst, der bok-
skogar funnits; men också har all denna mark före bokarnes upp-
växt varit odlad.
Uti ingen trakt af riket är bättre och sämre jord så skarpt och
tätt vexlande som härstädes, och det förefaller vid anblicken häraf,
liksom skulle blott en jordbäfning så kunnat omblanda de skilda
jordarterna och gifva ytan den bizarra formen. Ljus- och mörk-
röda, hvita och grå, klapper- och icke klapperblandade, nästan af
ingen, eller af hela foten djup svartmylla betäckta, grusmassor
äro så blandade, att vid taxeringar för skiften, Landtmätarne nöd-
gas fördela tunlandet i 6 till 8 olika grader. Små höjder och
fördjupningar, berg och gruskullar, fördjupningar, utgörande vat-
ten- eller kärrhålor, mossar o. s. Vv., sänkningar (concaviteter) i
berg, mossväxter och förruttnelser bidraga att i hålorna qvarhålla
vattnet. Denna ytans söndersplittring är en stor olägenhet för
jordbruket; emedan inga nog sammanhängande åkerfält för träd-
ning eller cirkulation kunna erhållas. I detta fall äro sandytorna
mera förmånliga, men deras ofruktbarhet är afskräckande. Le-
rorna äro goda, men de intagas merendels af sank mark.
Af de, för trakter der de finnas, så olycksbådande mossarne
har Finvid fått sin dryga del. Räknar man till. dem de så kallade
kärren, så upptaga de en areal af minst 100,000 tunland. Mos-
sar finnas, hvilka hafva en sammanhängade utsträckning af
10,000 tunland och ett djup till 30 fot och deröfver. / Af alla de
många mossar författaren undersökt, har ingen enda, hvarken
större eller mindre, funnits, som icke intager en rymd der for-
dom reslig skog vuxit. Beviset härför är de efter de nedfällda
träden på botten under mossarne, ännu qvarstående stubbarne. På
flere än ett ställe hafva hela-lager af de nedfällda träden funnits
qvarligga under den öfverväxte mossen. Vi torde följaktligen icke
vidare behöfva åberopa de sunda skäl Engelsmannen Aiton före-
bragt för den ölvertygelsen att nedfälld skog, som lemnats att
på stället förruttna, är grunden till mossars uppkomst. 7 För-
fattaren har sjelf i våra stora skogar sett grundläggning till hvit-
mossar förnyas. Sammanförd skog, som lemnats åt förruttnelse,
EE Sör med en torr, gröngul trädmossa, ofvanpå
fack Ne IE slagit rötter, och i flera större och mindre
gynt uibreda sig. Troligen skall, inom få år, hvitmos-
> Hertig Johan af Lancaster sat
t ö SLAS cl
att; nedhusga :skog. — 86 Atton, = på en gång 24,000 yxor i rörelse, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
