Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=S
12
icke allenast derå göra uppodlingar, utan älven en kostsam sten-
rödjning, och å den andra, ifall förhållandet då var annorlunda,
sättes man i förlägenhet för att besvara frågan: Var jorden, då
odlingen: skedde ;och rösen uppkastades, så beröfvad all växtmylla,
som. nu? och ’om denna fråga besvaras med nej, hvarifrån här-
leder sig då denna saknad? Men än mer: emellan Tanaker och
Skällandsö i Västbo ligger en: ljunghed af. 400 tunland, på
hvilken man minst räknar 20,000 stenrösen. : Muatjordsskorpan är
väl här lika så ringa som annorstädes, fast nägol hättre till na-
tur; men i jordytan emellan rösen ligger ännu så mycken kuller-
sten, alt om densamma ånyo skulle” odlas och stenrödjas, man
äter nödgades uppkasta lika många rösen som de gamla, eller
ock fördubbla deras storlek.
Vid betraktandet häraf är man frestad alt tro, det ett hastigt
påkommande större flöde, i det samma jorden som bäst var upp-
brukad, på en gång bortfört allt det lösa, men hvars sandiga de-
lar, såsom tyngst, floden afsatt i dalarne. Sådan ungefärligen är
emellertid allmänna folktron. Dessa stenrösen, säger man, upp-
kastades under en tid som kallades Hackeva, då folket, vandrande
ifrån det: ena stället till det andra med hackor brukade jorden
och upplade’ stenen i rösen, hvilken tid var. före Syndafloden.
Folksägner, oftast fortplantade i ärtusenden, äro visserligen ieke
alltid att förakta; men förflodiska äro dessa stenrösen likväl icke,
Högst skulle den ifrågavarande möjligen kunna: hafva afseende
på ett här timat enskilt flöde, ett skyfall eller dylikt, som åstad-
kommit en slik afsköljning; eller beslöto Finvedarne en gång, att
under en ’öfverbefolkning mangrannt utvandra, samt i följd derval
plöjde och. sådde jorden så’ länge den kunde främbringa någon
frukt, hvarefter de: alla utvandrade. "7. På detta sätt har den i
frågavarande jorden kunnat utan flöde komma till det ulmag-
rade skick hvaruti hon nu befinner sig. Mängden icke allenast
al oftanämnde stenrösen, hvilka otvetydigt häntyda på jordens all-
männa: odling; utan älven af fornlemningar gifva alltför tydligt
tillkänna, att landet under någon viss tid varit öfver måttan be-
folkadt.
i Men så ofruktbart som för närvarande har Finved visserligen
icke i alla tider varit, - Vi hafva sökt styrka, att mossarne icke
tillhöra de primitiva formationerna, utan äro en sednare tiders
naturproduktion, Landets mot söder lutande låge, dess öppna
vidsträckta dalar, de tusentals bäckar och åar, hvilka i alla rikt-
ningar genomkorsade och vattnade detsamma, säga oss något hell
annat, innan mossarne hunno förderfva luftstrecket. .Omisskänne-
ligen vantrifvas alla märg- och saftfullare växter i mossarnes grann=
skap, blifva dvergar och utdö slutligen. Genom mossarnes vun-
& a , + . a 3
Mäånne icke en slik totalutvandring kunnat ske då Göterna öfversväm-
made södern; Hfelvetisrna förete till det minsta ett exempel af detta slag
i Cesars tid. <- h
/
|)
’
I
J
Å
|
1
ft
H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
