Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
na betydliga höjd, öfver de omkring dem liggande hårdmarker,
uppdrifves deruti det i mossmässan qvarhållna vattnet, så att
sjelfva gruskullarne: förvandlas till käre eller blifva vattensjuka.
Således, der slotterlian och kreaturstanden fordom funno feta
mustiga oppvallsväxter, finna de nu endast mager starr. Alt lan
det, i samma mån som mossarne tillväxt i höjd och vidd, försäm—
rats finner hvar och en naturligt. 7 Också -behöfva vi blott gå
300 år tillbaka, för att få se natura-levereringar i krigsgärder, af
ämnen hvilka för närvarande icke möjligen kunde presteras, och
detta i brist af tillräcklig spanmål: Se vidare härom beskrif-
ningens hist. afdelning. b |
Flera omständigheter tyckas icke otydligt gifva vid handen, alt
Finvedarne äro härkomlingar ifrån en hel annan urstam änisyn- ’
nerhet deras nordliga och vestliga grannar. Kroppsbildning, Iyn-
ne och sinnesskick, natur-anlag, sedvanor, språk, m. m. synes
mera omisskänligt häntyda derpå. Såsom någonting, hvilket
synes böra taga vår uppmärksamhet i anspråk, är att i nämnde
omständigheter förhållandet är enahanda i de trenne mest af
alla ryktbara Fylken i Sverge; Finved, Värend och Bleking. De
utmärkande dragen äro: en smal och lång, mera mager än fet
’kroppsbildning, med en stark byggnad och atletisk vighet, ett
sturskt, hetsigt, mindre medgörligt lynne; ett brutalt sinnelag;
det är icke rätt länge sedan det i Värend var öfligt, att, som det
kallades, spänna bälte, och en hustru var aldrig säker om att
ifrån ett gille få sin man hem med lifvet. Om än förmildradt,
visar sig likväl än i dag omisskänneliga drag af ett så beskaffadt
lynne. ’ I Östbo och Västbo har lynnet undergått en större för-
ändring än i de öfrige: (se härom den partiella beskrifningen),
men emellan höstetinget år 1618 i sistnämnde härad, och som-
marlinget 1624, anställdes undersökning om icke mindre än 17
särskilta mord; och en Lapläsare (Domare) yltrar vid slutet af ett,
undersökningsprotokoll: ”thy uti dette häredt finnes et groft och
hHämdgirigt folk”. "+ Till” förståndsegenskaper äro de ej så ringa
"före sina grannar. Hvad åter språket beträffar, så är äfven detta
så lika i dessa tre orter, att föga annan skillnad deriär, än den som
vanligen märkes uti tvenne intill hvarandra belägna socknar. Man
behöfyver ocksä icke vika långt bort från gränsorna för att få hö-
ra elt helt annat språk. Om vi sammanföra alla dessa omstän-
digheter, så tyckes den tanken liksom vilja påtvinga sig, att en
+ Likmätigt folksägen, skall Unnaryds by i Mo härad, i äldre tider haf-
va varit 18 hela hemman, men är nu blott 3 Y;. Söder om byns östra
gärde ligger en större skogstrakt, hvilken fordom varit ett-åkerfält, hvar-
-est man: än i dag kan utmärka hvarje åker. På samma rymd finnes för
märvarande blott ljung och trögväxt fur, och för öfrigt synes en bredvid
liggande stor mosse hafva inkräktat någon del deraf.
-F+ Det var: Spartanskt blod som flöt i,deras ådror. -Spartas qvinnor
försvarade ju i sina mäns frånvaro sitt land och sin frihet. Så äfven en
gång Värends, under lika omständigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
