Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
-Finyediska munarten delar sig likväl i tvenne bestämdt skilda
elementer, nemligen: en Götisk-Finvedisk (Isländsk) och en Ang-
losachsisk-Finvedisk (Engelska). Den förstnämnda tillhör: östra och
den sistnämnda vestra Finyed. Vi. torde närmare böra belysa
denna dialektskillnad: I öl
I stället. för att i östra Finved :e och i öfvergå till aj, ljuda
desamma i det vestra = a, (a allestädes som i matt). . Således,
i stället för aj, ain, ait, a, at, eller att, et, en; .f..ex.: i öster:
ain åxe, ai kaoh, ait trä; säges i vester: an äxe, a kau, at: trä.
1 öster: stain, bain, rain, raip, flaier, fain; har man i vester:
stan, ban, ran, rap, flar, mar, fan, a fan, qgvinna 0. s. V;
hvarigenom dessa ord blifva fullkomligt anglosachsiska. ’T. ex. en-
gelska: a cou, a fin (fain) on. > Finved.-Anglos.: a kau, a fan a
fänta = en ko, en grann, vacker flicka; Plur. af broder, är här:
bröra, (alm. i Finved). Brodra är genit. plur. af anglosachs. ordet
brodor = broder. Liten är på anglosachs. smal, plural. smalre,
här: smal = liten, klen; t. ex. smala = en fåra, get; smaler =
småkreatur. Här: mar, mara = mer, Mar, mare, är ett comparativ af
anglosachs. adjectiv. mycet = stor. Här: faäger — vacker; anglosachs.
(eger — detsamma. Likt danskan, har Finvedarn bibehållit isländskans
hin, hine, masc. et fem., men har neutr. het eller hett. - Ex. hin
spiseln, het tract, hina oxar. Anglosachs. 3 pers. sing., masc. hin,
neutr. hit. Här, pronom. me, de — mig, dig. Båda äro lika till
temp. et casus i anglosachsiska. Dara, är ett här allmänt ord;
begagnas likväl blott i hänseende till nära grannar, såsom: dara-
far = mannen i grannstugan; dara söa = dara gris, oxe 0. s.vV.
Deras, är brukligt flerestädes om samma sak. Anglosachs. gen.
och dat.: dere, plur. dara 0. s. v.
I verbers böjningar förekomma äfven en mängd likheter emel-
lan vestra finvediskan och anglosachsiskan,” såsom: Vat (a som i
matt) eller vast, af veta. Pres: indie. af anglosachs: verbet: ye-
tan, är våt, äfven vast. Här är imperf. af bita, slita, drifva,
dräpa: bat, slat, draf, drap. Bat, slat, draf, drap, äro likaledes
imperfecter af anglosachsiska verberna: bitan, slitan, drifvan, dree-
pan; utom att nämna de imperfecter som Finvedarn har lika med
öfriga svenskan, och äro ahglosachsiska såsom: spann;af spinna,
fann. af finna, vann af vinna m. fl. och motsvara imperfecter af
anglosachsiska verberna: vinnan, finnan, spinnan 0. s. y. Här:
sang af sjunga, part. pass. sjungen, likamed anglosachsiskans af sin-
gan = sjunga. Vuna, vunas, är ett här brukligt ord, t. ex.: han
yunas der, säges om en ung man som söker inställa sig i ett
hus, för att få bo (tjena) der, vanligen med afsigt på dottern
i samma hus. Vunas är ett imperfect al anlosachs. verbet vu-
nian, = bo; t. ex. Vuna der de leofost yss = bo hvar dig helst
lyster; kärast är.
+ Rasks anglosachsiska Sproglere. Följd vid förenämnde ; och efter-
följande paralelismer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
